To be vulnerable takes a lot of strength and courage. But it has been proven by Brene Brown (http://www.youtube.com/watch?v=iCvmsMzlF7o&feature=kp) to be the key to a happier life.

I hereby challenge you to happiness @ https://www.facebook.com/zebrazonebykasia

Show me what you've got!   

Att visa sig sårbar kostar mycket mod och styrka. Brene Brown (se länken) har bevisat att just detta behövs för genuin lycka i livet. Härmed utmanar jag er till lycka på https://www.facebook.com/zebrazonebykasia 
Våga visa er sårbarhet!   

Okazanie swojej bezbronnosci i slabosci kosztuje wiele odwagi i sily. Sa dowody na to, ze jest to kluczem do szczesliwego zycia. Wyzywam Was niniejszym na pojedynek o szczescie na https://www.facebook.com/zebrazonebykasia

Pokazcie swoje prawdziwe oblicze!   

Idag har Justyna Kowalczyk, vår mest berömda långskidåkare kommit ut med att hon lidit av depression i de senaste tre åren.

Hon har kämpat ensam i flera år, tränat, vunnit lopp, tagit emot medaljer och burit en sådan börda samtidigt.

Vad är det för samhälle vi lever i, där det inte finns plats för att visa sig mänsklig och svag, för att be om hjälp, tänker jag idag.

Först grät jag när jag läste intervju med henne.

Sedan ville jag mest skrika och slå med nävar. Av hjälplöshet, smärta, respekt, förståelse, en känsla av orättvisa och ett brinnande behov av att slå sönder den tjocka väggen av tystnad, skam och OKUNNIGHET.

Om depression, stress, utmattning och mera. Om själens SJUKDOMAR som invaderar oss på samma sätt som bakterier och virus.

Justyna säger "Jag ville bygga tillbaka min självkänsla". Man kanske inte väntar sig sådana ord från en ständig vinnare?

INTE om man förknippar självkänslan med framgång. Här ser man, ÅTERIGEN, att dessa är helt frånkopplade. Att vårt värde ligger i vår MÄNSKLIGHET, i OSS själva.

Hur ska vi se till att våra barn lär sig detta?

I den intervjun som publicerades imorse säger Justyna att hon tänkte lösa allt själv. Hon ville inte BEKYMRA sina närmaste.

Där blir jag så förjävligt frustrerad. Det låter så bekant. Det har varit så svårt att visa sig svag, att be om hjälp när sjukdomen var framme.

I depression som jag förstått måste det vara ännu viktigare.

Och det finns ju så många vänliga människor runtomkring och en massa professionell hjälp att få. Man behöver, och BÖR inte kämpa på egen hand.

Det som håller oss kvar i ensamheten är både rädsla och skam. Sårbarhet och svaghet låter inte så COOLT idag. I helvete heller!

Vad är man rädd för då? En bunt människor som dömer, som känner att de har rätt (och kunskap) för att ha åsikt om allt och alla.

Var det dem Kowalczyk var rädd för?

Och jag med...

Och vi alla...

Kan det vara så att ibland är vi själva med i den bunten, för det är lättare att rota i andras liv än att ta tag i sitt eget...

Kan inte vi ta och vända oss MOT strömmen? HÄR och NU! Tillsammans!

Wlaczam dzis komputer i czytam, ze Justyna Kowalczyk, olimpijka, mistrzyni niezliczonych biegow narciarskich od trzech lat ma depresje.

Ze walczyla, usmiechala sie i zdobywala medale niosac jednoczesnie samotnie taki ciezar.

W jakim Ona, i my wszyscy zyjemy spoleczenstwie? W jakim swiecie, w ktorym nie ma miejsca na okazanie slabosci, CZLOWIECZENSTWA, czy wyciagniecia reki po pomoc.

Najpierw sie poplakalam.

Potem chcialo mi sie krzyczec na cale gardlo i walic piesciami. Z szacunku i ze zrozumienia, z bolu, z niesprawiedliwosci i z palacej od dawna potrzeby rozbicia tego straszliwego muru milczenia, wstydu i NIEWIEDZY.

Na temat depresji, zalaman nerwowych, stresu, wypalenia. CHOROB, ktore atakuja nasza psychike, tak samo, jak bakterie i wirusy atakuja nasze cialo.

Czytam slowa Olimpijki, osoby, ktora w zawodzie swoim jest najlepsza, "przyzwyczajona" niemal do wygrywania: "Chcialam...odbudowac poczucie wlasnej wartosci."

Moze na usta cisnie sie pytanie: Jesli ONA nie ma poczucia wlasnej wartosci, to kto ma je miec?
To kolejny, dramatyczny dowod na to, ze poczucie wlasnej wartosci nie da sie zbudowac na swoich OSIAGNIECIACH. Nasza WARTOSC lezy w naszym CZLOWIECZENSTWIE, w nas SAMYCH.

Jak mamy sie tego od nowa nauczyc? Jak mamy EDUKOWAC nasze dzieci?

Czytam dalej: "Tak to się wszystko poplątało, że zostałam z tym sama. Nie mówiłam nic ani trenerowi, ani rodzicom, żeby ich nie martwić. Nie chciałam tego robić rodzicom: powiem, a potem odjadę na długo, na 2 czy 3 tys. km od nich? Przecież to byłoby maltretowanie ludzi. Oni próbowaliby się do mnie dodzwaniać codziennie, a ja często nie mogę odebrać. Odchodziliby od zmysłów. Jedyne, co mogłam zrobić, to próbować sama to ogarnąć."

[Link do calego wywiadu:

http://www.sport.pl/celebrities/1,96807,16089726,Depresja_Justyna_Kowalczyk____Trzy_ostatnie_lata_mojego.html?as=1]

I poczucie frustracji rosnie bolesnie! I przypominam sobie siebie!

NIE MOWIC NIKOMU, NIE MARTWIC INNYCH, JA SAMA.....

W depresji zdaje sie jest to chyba jeszcze bardziej niebezpieczne.

A wokolo jest przeciez tyle zyczliwych ludzi, bliskich, ktorzy CHCA pomoc, specjalistow, ktorzy wiedza JAK pomoc. Nie trzeba i nie powinno sie walczyc samemu.

To, co nas tak czesto DZIELI, to strach i wstyd przed reakcja innych. Bo BEZBRONNOSC, bezradnosc, slabosc ludzka nie sa COOL. No zesz kurwa mac!

Bo jest oczywiscie cala masa ignorantow, ktorzy osadzaja, maja opinie i "pozjadali rozumy" na kazdy temat. Moze to ich bala sie Kowalczyk.

Moze to ich balam sie ja sama...

Moze ich boimy sie my wszyscy.

A moze czasami to my sami jestesmy tymi ignorantami. Bo czasem latwiej jest mieszac sie w czyjes zycie, niz zajac sie swoim...

Odwrocmy bieg tej rwacej rzeki!!! Zrobmy to TU i TERAZ! RAZEM! LUDZIE!!!!

Den är vacker oavsett vinkel!

Z tej perspektywy wyglada jeszcze lepiej!

2 mindre rödbetor

3 äpplen

2 stjälkar selleri

broccolirot (som blev kvar efter gårdagens middag!)

10 cm gurka

1/2 lime (med skal!)

2 srednie buraki

3 jablka

2 patyczki selera naciowego

korzen brokula (pozostaly z wczorajszej kolacji!)

10 cm ogorka

pol limonki (ze skorka!)

Sköljer, skalar, centrifugerar och säger: Hej igen Älskling!

Plucze, obieram, wyciskam i mowie: Czesc Kochanie!